Länge sedan….

oktober 23, 2008

jag orkade skriva blogginlägg. Veckorna som varit har mest gått åt till att jobba, träna och festa. Förra lördagen körde jag ett Thai-pass med Elina Nilsson. Det är helt otroligt vad bra det är att komma in på mattan och köra stenhårt och slå av sig ordentligt. Man rensar kropp och själ. Sen är det ju ett stort plus i kanten att Elina verkligen är bra! Hon lade upp ett precis lagom hårt pass och gav mig många värdefulla tips om hur jag kunde träna för att förbättra mitt stående game.

 

För er som inte vet vem Elina är så kan jag berätta att hon är Sveriges enda kvinnliga MMA-proffs. Hon har ställt upp i The Zone för några månader sedan och hon kommer att fightas där igen om 2 veckor.

Dagen efter thai-passet körde jag 2 timmar SW och på måndagen var det dags för dubbelväskan igen. Samma sak på onsdagen. I fredags var det after work och releasefest med jobbet. Vi käkade goa hamburgare på Johannebar och gick sedan vidare till kollegan som hade releasefest för sitt nya badrum. Vi hamnade sedan på Gotia Towers, Deep, Lipp, Deep igen och sedan Makedonkan. Jag kom la hem klockan 6 på morgonen. På lördagen gick jag och Bamse till Rockis och festade loss. Bamse fick en låt dedikerad åt sig (av mig) och sen fick han för sig att det skulle vara helt kanonfestligt om det bubblade och skumsade sig i munnen. Bamse tänkte dricka diskmedel som en liten scnell hest. Problemet var att det var industridiskmedel….ni vet….sånt som man rengör tunga maskiner med. Pratade med honom dagen efter och Bamse lät lite rasslig i halsen :-) . Här är förresten en bild på Bamse:

 

Efter en sådan kanonhelg var väl konditionen inte på topp så på dubbelpasset nu i måndags och onsdags var jag inte helt på topp.

Först och främst vill jag bara säga att jag uppskattat att så många vänner har hört av sig och stöttar mig. Det är inte alltid så lätt och jag har inte så mycket energi kvar efter jobb och träning. Jag orkar inte umgås så mycket men jag försöker så gott det går. Igår fick jag chockerande reda på att min numera ex-fästmö, redan har planerat sin framtid. Hon har redan kontaktat olika mäklare och har sedan helgen (eller längre, vad vet jag) bestämt sig för att skaffa en bostadsrätt och flytta ihop med sin tjejkompis och de är jätteglada för att de kan bo ihop! Jag hänger inte med! Det har inte ens gått en vecka! En del inom mig undrar hur pass mycket jag egentligen betytt för henne?

Och naturligtvis fick jag höra den klassiska klyschan: ”- Det är inte fel på dig, du är den perfekta pojkvännen, det är fel på mig…”. Fast det kanske stämmer för det måste ju vara något fel om man kan radera 6 år på mindre än en vecka.

Ni får ursäkta om jag låter bitter och ledsen. Kanske är det jag som är gammalmodig och trög, men jag trodde inte i mina vildaste fantasier att det skulle ta slut och mer eller mindre raderas bort på mindre än en vecka? Jag ska försöka skriva om lite trevligare saker i nästa inlägg.

I torsdags var nog den sämsta dagen i mitt liv. Jag vaknade och upptäckte att min mobil var död och alarmet hade inte pipit. Jag skulle bli sen till jobbet mao. Jag kliver upp ur sängen och trampar rakt ner i en hundskit! Någon av hundarna har bajjat inne. Efter mycket stress och svordomar kommer jag till jobbet, naturligtvis helt för sent. På jobbet har jag så mycket att göra att jag nästan spyr och när jag kommer hem ifrån jobbet blir jag dumpad av den som jag älskar mest i hela världen sen 6 år tillbaka. Jag är inte glad!

Samma kväll drar jag i mig en hel 75:a och skadar mig på glas som jag ”råkat” ha i sönder. Nu vet jag inte vad jag ska ta mig till eller vart jag ska ta vägen? Jag hoppas att ni andra har haft en bättre torsdag än jag…

 

Precis som jag trodde läg det en sprillas ny iPod och väntade på mig där hemma. Glad i hågen satte jag den genast på laddning innan jag sprang iväg till Fighter Centre för 3 timmars träning.

Träningen blev lagom hård denna kvällen. 1,5 timmes BJJ där jag gjorde rätt så hyfsat ifrån mig. På MMA passet tränade vi uteslutande sparkar hela passet. Efter ordinare pass drog jag och en träningskamrat på oss boxhandskarna och gick in i buren för några ronder boxning. En av mina tränare, Anders ”Spislyftaren” Nilsson stod och coachade mig och kom med synpunkter på hur jag skulle förbättra mitt stående game. När jag senare kom in i omklädningsrummet upptäckte jag att jag visst blev lite trött ändå. Ett litet Andy Warhol-bildspel om hur jag såg ut kommer nedan:

När jag kom hem efter träningen visade det sig att min iPod (berättade jag att den var sprillas ny och designad) hade laddat klart och jag kunde börja tanka in en massa låtar. Har ni tur får ni kanske se en bild på den…

Det finns en hemlig…

oktober 8, 2008

Sitter på joppet och har eftermiddagsrast. Jag fick precis ett kryptiskt sms från fästmön om att det fanns en liten hemlig present där hemma som ligger och väntar på mig. Min första tanke var ”-Åh Nej, någon av hundarna har bajat i min sko”. Sen kom jag på att det måste vara min nya stylade iPod som dumpit ner i brevlådan. Tjohoooo! Jag hoppas verkligen att jag får iPod istället för hundbajs i dojan. Medan jag ändå är igång och skriver tänkte jag uppdatera er om min vecka.

I måndags var det dags att träna dubbelpass igen, vilket innebär dubbelväskan. I måndags lyckades jag packa dubbelväskan exemplariskt. Allt fick plats och jag gick jublande glad ner till klubben. När jag kom till klubben upptäckte jag anledningen till att jag fick plats med alla träningsgrejer. Jag hade glömt att packa ner boxhandskarna. Skit! Vad ska jag göra nu? tänker jag. Sen kom jag på att mina boxhandskar luktar grisarsle och är helt bortom räddning. Jag köpte helt enkelt nya, bättre och snabbare boxhandskar (det stod så på förpackningen) i fighter-shopen. Problem är till för att lösas ;-) . När jag väl hade kommit så pass långt som till omklädningsrummet möte jag Eddy. Eddy hade fått ett anonymt tips om att jag skrivit om honom i min blogg. Någon har tjallat men Eddy lovade att inte brotta ner mig. Han skulle bara sätta sig på mig tills jag blev malet kött (eller något i den stilen). så nu springer jag så fort Eddy ser mig (nåja, han verkar ändå ha lite roligt åt det hela).

Måndagsträningen var oerhört tung med tanke på att jag körde 2 timmar SW dagen innan. BJJ-passet var hårt upplagt och vi tränade på submissions ifrån guard. För er som inte vet vad det är:

Submission: Olika lås, strypningar osv

Guard: När man ligger på rygg med motståndaren över sitt och har benen runt om dennes midja/mage.

Självklart körde vi en hel del sparring. På MMA-passet visade det sig att Besam (en av mina tränare) fått för sig att köra brottning hela träningen så jag fick totalt 3 timmars brottning och markkamp. Fy fan vad tungt!

I tisdags vaknade jag med träningsvärk och fick möjligheten att vila upp mig hela dagen pga extrajobb, vilket innebar att jag inte kunde åka till dojon för Bujinkanträningen.

Jag tänkte göra en fin liten recension av spelningen som vi var på igår. Som innan sagt skulle jag och Jossan gå till Sticky och lyssna på Universal Poplab. Stämningen var på topp och ölen flödade gött i magen när bandet kom på scen runt 00:30. Jag kan bara säga en sak, detta var den bästa, fucking spelningen ever som UP gjort!!! De rev av hela 12 låtar och showade rejält för oss i publiken.

     

Christer och Paul (som nästan inte syns). Christer gör något konstigt med byxan sin

                                                     

                                      

                                                                                         Hans grejsar med synthen                 

 

Hans och Christer duettar

 

Efter spelningen hamnade vi på efterfest med bandet och vi kom hem runt 6 i morse. När jag vaknade runt 14:30 upptäckte jag att Grus- och tvåltomten varit på besök. Jag hatar honom, han ska alltid gnida in mina ögon med tvål och hälla en gruslåda i käften på mig. Nå väl, det var bara att gå upp och vara glad. Vi åkte hem till svärmor och blev bjudna på en riktigt god söndagsmiddag. TACK Irja för den goda kalopsen! Efter middagen åkte vi direkt till Fighter Centre för att träna submission wrestling i 2 timmar. Det var riktigt skönt att rensa ut helgens synder genom lagom hård träning.

Vi hörs!

Jag har inte haft tid att skriva blogg på hela veckan. Anledningen till det är, inte helt oväntat, träningar och jobb. I tisdags var det dags att packa budoväskan igen. På vägen till dojon började jag att fundera på varför jag tränar budo. Efter en lång diskussion med mig själv kom jag fram till att jag just nu inte tränar budo för egen del. Jag lär bara ut budo. Det kan tyckas vara samma sak, men i själva verket det långt ifrån samma sak. När man ”tränar” söker man aktivt efter förbättring, annorlunda synvinklar och variationer. När man lär ut är man mer passiv och lär ut redan uttänkta och prövade principer och tekniker. Jag lär bara ut nu för tiden. Det var länge sedan jag åkte iväg på något läger eller sökte efter nya infallsvinklar inom Bujinkan. Jag har för tillfället ingen inspiration att aktivt leta upp nya sätt att se Bujinkan på. Om det är något jag vill göra så är det i så fall att träna applikationer utav grundtekniker. Nu talar jag inte om olika variationer av grundteknikerna utan om att omsätta dessa tekniker i praktiken. Detta innebär att man sparras och mot en motståndare som får använda sig av vilken fightingstil som helst medan jag endast får använda mig av grundteknikerna. Normalt sätt sparras man inte inom Bujinkan vilket jag ser som en stor förlust. Dock känner jag inte mig inspirerad nog för att driva igenom saken om sparring till Bujinkan i Sverige. De flesta vill inte sparras! Därför nöjer jag mig med att lära ut Bujinkans kator, principer och tekniker. Men jag tränar inte Bujinkan längre…

I onsdags jobbade jag arslet av mig på jobbet och insåg att jag bara skulle kunna träna ett pass. Det fick bli det sena MMA-passet. Vi körde mycket brottning och grappling. De sista 20 minutrarna innan fysen körde vi stående kamp blandat med nedtagningar. Kvällens fys var endast 5 minuter kort men det räckte. Tänk er att efter ett tungt pass stå och slå så många och snabba slag som möjligt mot mits och sedan på kommando göra nedtagningar, hoppa upp direkt efteråt och boxas igen. 5 minuter räcker långt!

Torsdagen är en av mina få vilodagar. Jossan tränar MMA tisdagar och torsdagar vilket innebär att jag har hemmet helt för mig själv på torsdagar (eftersom jag inte är hemma tisdagar). Jag och hundarna brukar köra grabbkväll då. Grabbkväll med vavvorna brukar betyda sova, leka, ut och bajsa, leka, bråka och skälla när Matte kommer hem. När Jossan kom hem i torsdags hade hon fina blåmärken.

Igår, fredag, tog jag och Jossan en lugn hemmakväll med pizza, dataspel och UFC på tv.

Idag är det lördag!!! Vi ska ut idag på spelning. Ett av våra gemensamma favoritband, Universal Poplab, ska spela på Sticky Fingers. Under dagen har vi laddat med UP-musik, stallet, lite MMA-träning och crossfit. Vi steg upp ganska tidigt för att vara oss på en lördag. Vi steg upp runt 12. Åt en god frukost och åkte till stallet för att rasta Lucky. Lucky är en häst som Jossan hjälper till att sköta. Hon är Westerntränad (hästen alltså, inte Jossan … I wish) vilket innebär att man arbetar mer tillsammans med sin häst. Man försöker undvika att behöva begränsa hästen och tvinga den så som man gör i engelsk ridning. Hur som helst kunde Jossan inte rida Lucky eftersom hon har blivit skadad. Lucky har nämligen haft sin egna lilla UFC-gala i buren, eller hagen som det heter på hästiska. Hon hade börjat bråka med ett annat sto över en kastrerad pojke, en valack. Så det fick bli en lätt promenad med pållen istället och det är också anledningen till att jag följde med. En höstpromenad med en pratglad Jossa och en söt häst slår det mesta.

När vi kommit hem från stallet fick jag träningsabstinens och tvingade Jossan att hålla mitsar åt mig…

Nu är det spelning som gäller!

Gnägg för denna gången